...finns det något som heter. När man som nybliven mamma svävar på moln, är konstant lycklig, pratar oavbrutet om sin perfekta baby som sover, äter, växer, utvecklas, pluttar preciiiiiiiis enligt boken.
Att få barn är ju en gåva, men är det alltid så underbart och fantastiskt som alla säger? Visst, det är underbart och fantastiskt, men samtidigt sjukt jobbigt många stunder. När sömn verkligen inte fungerar, när bebben har kolik, när bebben vägrar va hos någon annan än dig, när det vaknas 15 gånger per natt, när planering att ta en fika inte finns på världskartan, då det verkligen inte kommer att bli en massa trevligt snack över en kopp kaffe.
De där latte-morsorna, (som jag trodde att jag skulle bli) som sitter timme in och timme ut på cafeérna runt om i stan och ungen bara finner sig i det, hur är det möjligt???
När vänner och släktingar säger "hur jobbigt kan det va?", "men du får väl räkna med sömnlösa nätter i början", "mina barn vaknade 2 gånger per natt, det var bara såå jobbigt, så jag förstår preciiiis vad du menar", "men det är väl bara att lägga ner ungen i sängen", "men du kan väl ta med/skaffa barnvakt åt henne", nä, de förstår inte riktigt hur det är.
Ibland vill man bara stänga av från omvärlden, krypa ner under täcket och bara försvinna...
Men trots allt älskar jag min dotter över allt annat och skulle verkligen göra ALLT för henne, och de goa stunderna är faktiskt heeeeelt underbara och fantastiska.
Vi älskar ju våra små gaphalsar, även om de är lite krångliga:) De är ju superfina, men det ÄR kämpigt när de är små.
SvaraRaderaJag fick precis idag ett helt galet mejl på Facebook, på detta tema, av mitt ex:s syrra som jag bara måste dela med mig av. Det gjorde mig så vansinnigt arg. Såhär skrev hon:
'Hur går det med lillen egentligen? verkar bara piss om man läser allt du skriver.. Är du inte glad ändå att ha en bebis som älskar bara dig o din man? :) Förstår att det e svårt nu, men allt kan bara bli bättre!
Ursäkta!? Folk verkar tro att bara för att man säger att man är trött och att det känns lite jobbigt med en kolik-bebis som skriker så hatar man helt plötsligt sin bebis. Man ska tydligen låtsas att det är rosenskimrande lätt och tyst bita ihop och le, för annars gillar man inte sitt barn? Helt galet. Folk fattar inte alls ibland...
Kram på dig pinglan, och tack för igår!
Men vilken jäkla oskänslig kommentar, förstår hur du menar. Jag har lärt mig att efter jsg har klagat på nånting, tillägga att "men jag älskar att vara mamma och Vilma är det bästa som har hänt mig, så jag menar ju inte att klaga!"... Jag blir skitförbannad på såna kommentarer, de tror att de menar väl, men de fattar NOLL!!!
SvaraRaderaVar verkligen supermys att ta en latte-on-the-go!
Hoppas att ni mår toppen, stor kram
Man ska inte lyssna så mycket på folk, speciellt inte på de som inte har egna barn;)Vad vet de?
SvaraRaderaSåg förresten att det finns mugghållare till vagnen på Babyland på nätet, hett tips! Ska försöka införskaffa en snart så livet känns enklare. Kramen!